Skara stift är vårt äldsta stift. Domkyrkan med sin välkända silhuett visar vägen till Skara.

Kopplingen mellan kyrka och skola har historiskt varit stark, då med företrädesvis prästutbildning. Till de äldsta skolorna i landet hör Katedralskolan, i dag Skara kommuns gymnasieskola, en av våra samarbetspartners.

En "djäkne" (så kallades Skarastudenterna) som har betytt mycket i vår agrara värld, var Peter Hernqvist. Efter avlagd examen vid "cathedraschol" (namnet från biskopens ämbetsstol) blev Peter Hernqvist inte bara lärjunge till Carl v. Linné, utan sändes därefter till Paris och Lyon för att lära veterinärmedicin. Väl hemma, startade Peter Hernqvist 1775 på Gustav III:s uppdrag Sveriges första veterinärutbildning i Skara.

Flera framsynta män med koppling till Veterinärinrättningen och Katedralskolan i Skara gjorde tappra försök att starta lantbruksutbildningar i Skara. Tyvärr blev dessa försök inte så långvariga. Framgångar eller rent av motgångar varierade.

Jonas Alströmer anses ha satt de första "potaterna", så också i lantbruksskolesammanhang. Redan 1736 och framåt bedrev han ett "schäferi", en utbildning för fårskötsel som utvecklades till en allsidig lantbruksutbildning på Höjentorps Kungsgård i Valle härad, inte långt från dagens skola. För denna verksamhet beviljades statsanslag under några år.

Vår skola startade 1884 i ett hus som låg i korsningen Östra Kungshusgatan och Svartbrödragatan. Det var agronomen och läraren vid Kgl. Veterinärinrättningen i Skara, Fredrik Hamnström som var den som slutligen lyckades med att starta en bestående lantmannaskola. Men även Hamnström hade svårigheter i starten, så han drev skolan i privat regi de första åren, innan Hushållningssällskapet 1887 tillsköt medel.

Av kungörelsen i Skaraborgs Läns Tidning av den 14 juni 1884 framgår att "förkunskaperna bör ungefärligen motsvara folkhögskola". Efter något år kunde förkunskapskravet fås genom en sexveckors förberedande kurs, vilken så småningom togs bort, så folkskola blev behörighetsgrund. Hamnström och hans kollegor meddelade kunskaper i följande: jordbrukslära, husdjurslära med anatomi och fysiologi, hovbeslag, bokhålleri, kemi, fysik, botanik, zoologi, lantmäteri, skogshushållning och trädgårdsskötsel samt "grunderna för lantmannabyggnaders anordnande".

Vid lantmannaskolans start den 1 november 1884 infann sig sex elever. I takt med ökad elevtillströmning fick man söka allt större lokaler i Skara. Skolan flyttade några gånger, innan den slutligen kom till Uddetorp. Redan 1912 väcktes tanken på ett skoljordbruk, men det dröjde till 1943, när dåvarande huvudmannen Skaraborgs Läns Hushållningssällskap förvärvade gården Uddetorp, som fram till dess, tjänat som boställe för "domkyrkosysslomannen". Skoljordbruket disponerades från 1944, men krigsårens olika ransoneringar gjorde att det blev en utdragen byggprocess, så att först året därpå, 1945 kunde eleverna göra entré i den nybyggda skolan på Uddetorp.

Under skolans 120–åriga historia, har skolan verkat under olika namn. Huvudmän och rektorer har också kommit och gått. Hamnström verkade som rektor eller direktör i 31 år, fram till 1915. Han efterträddes av Arvid Lampa som var verksam fram till 1938. Elevförbundet (en sammanslutning av tidigare elever på skolan) startade på Hamnströmns initiativ 1904.

När huvudmannaskapet var löst, blev skolans namn Skaraborgs Läns Lantmannaskola, vilket var namnet fram till 1958, då det blev Skara Lantmannaskola. 1971 blev det Uddetorpskolan, som bestod fram till "regionsbildningen", då det blev Naturbruksgymnasiet Uddetorp.

Om dagens skola, samt vissa kopplingar till historien, finns att läsa på övriga sidor.